Som en ny människa
Gårdagen gick som i ett dunkel. Minns att jag jagade naprapater och kiropraktiker med ljus och lykta. Fick en tid två dygn bort! Finns det verkligt inga aktuttider? Man är inte speciellt kaxig i det tillståndet. Ju längre dagen gick
i desto yrare tillstånd hankade jag mig fram. Kändes som en trombon i huvudet.
Ett par värktabletter på eftermiddagen fick mig att börja slappna av. Efter ännu ett par efter jobbet kunde jag t o m slumra till på soffan en timme. Så underbart!! Tack Sonja för tipset och alla dråphistorer du bjöd på!
Fick så småningom hjälp av en bekant som hjälpt mig tidigare när det varit akut och jag inte fått någon professionell hjälp. Med värktabletter och stenhård bastu och ett par lyft och ryck släppte låsningarna. Pang, pang och knäpp... Ahhh....
Är ytterst tveksam att jag orkat vänta till min tid. Ska nu bara komma ihåg att avboka den för bättre behövande.
Idag känner jag mig som en överkörd men ny människa. Med full rörelse i rygg och nacke igen. Visst rygg- och nackmusklerna är stenhårda men med värmekudde, inflammationsdämpande salva och ev lite massage kommer de att ge med sig lite i sänder.
Jag lovar att aldrig mer "hoppa" i kläderna utan lugnt och sansat dra på mig dem.
Tack för alla bra tips som strömmade in under dagens lopp; dels per telefon och dels på bloggen!! Sparar dem för ev framtida behov.
Så det blev sista utvägen med bastu osv..., men bra att du blev hjälpt det är ju huvudsaken.
och jag har varit på konferens och dansat sönder min fot.... :S
Ja när smärtan är som värst är man beredd att göra allt. Så här i efterhand känns det som ett bra beslut också. Fanns inte tid och ork att ödsla bort flera dygn.
Syrran, nej, nej, nej! Vad har du pysslat med? Ringer...
