Utsikt
Utsikterna har varierat med arbetena. Bara i Luleå har jag suktat somrarnas
glittrande vatten i Norra hamn. Senare de baröverkroppade takarbetarna på köpcentret Smedjan heta sommardagar eller lååångt där nere den stora buss-
knutpunkten. För att inte tala om allt spännande som hände på polisens inhängnade parkeringsplats eller när polisinsatsstyrkan lämnade polisgaraget i kolonner.
Tog en bild av min nuvarande utsikt. Nej, jag ser inte in till min fd revisor tvärs över gatan. Däremot ser jag denna färgglada skapelse med diverse söta innehåll om jag tittar ut mot korridoren.
Jag ser den genom kontorets glasrutor. I perfekt synvinkel från min arbetsplats vid skrivbordet. Och bara ett fåtal meter ifrån mig. Minns hur jag förbannade den redan vid ankomsten till min första arbetsdag. Nu har två månader snart gått.
Inte EN godis har jag rört. Bestämmer jag mig för något kan jag vara bra tjurig.
Usch, vilken utsikt. Jag hade inte haft karaktär att låta bli.
Minns när vi ett år hade över godis från ett arr, två 10 liters hinkar med gelégodis som INGEN tyckte om, 2-3 veckor och det var slut....!
Jag är så glad att jag inte har den utsikten, min karaktär är så usel..Vi hade ngn liknande godislåda tidigare men tack o lov så är den utbytt mot fruktkorgar istället.
Jag har faktiskt lite havsutsikt mot södra hamn, om man tittar förbi järnvägsspåren o godsvagnarna..
jag har ett fantastiskt fint vinderlandskap när jag tittar ut genom fönstret. Det finns en bild i min blogg.
Jag har inte ens ett fönster.
Åh, duktiga du! Vi har en godisautomat i väntrummet och jag shoppar något där flera dagar i veckan. Delicatoboll, kexchoklad eller så. Jag är ju ganska sockerberoende tyvärr och skulle aldrig överleva utan godis.
godis automater är ingen bra utsikt men mankan ju låta bli man bestämmer ju själv.
jag har ingen utsikt att fota från mitt jobbfönster för jag har inget jobb än... får väl se om jag får nåt eller blir utan.......
