Nicas

Lämnar nu rörbranschen för annan inspirerande bransch.

Innan jobbet på tisdag morgon skrev jag på det nya anställningsavtalet. Sen fick jag mig en rundvandring i de nya lokalerna. Träffade och hälsade även på mina blivande arbetskamrater. Spännande!

Nu återstår två gissningsvis slitsamma månader fram till jul. Vill ju avsluta snyggt och prydligt. Hoppas verkligen att överlämningen av mitt "gamla jobb" känns bra till "vem det nu blir". Den nya personen ska trots allt jobba med mina underbara, 
snälla, småtokiga och smått irriterande arbetskamrater. ;)

Efter tre veckors irriterande kraxande, hosta och stundtals röstlös fick antagligen en kollega nog. Skrämde mig så pass att jag genast lyfte jag luren och bokade tid hos doktorn, redan tidigt nästa morgon.

Stetoskopet fick jobba runt mitt bröst och rygg. Inga missljud från lungorna. Ingen lunginflammation, tack gode gud... fast det hade jag redan diagnostiserat själv. ;)

Ej heller något i hals eller öron. Så ett litet stick i långfingret fick det allt bli. 
Blodprovet visade lite förhöjda virusvärden (ej bakterie - penicillin). Ska alltså 
låta kroppen fortsätta sin läkningsprocess. Svininfluensa eller ej? Ville inte veta.

Däremot fick reagerade läkaren på min rysliga hosta. Och skrev ut en effektiv 
hostmedicin. Nu j-drans är jag snart 100 igen. =)

Vilken vånda! Direkt vid ankomsten till jobbet i måndags blev jag kallad in till det varslade mötet. Orsaker diskuterades och förhandling drogs igång. Sedan följdes några timmars ofrivilligt vacklande från min sida. Jösses!

Först efter lunchen bestämde jag mig och överlämnande min skriftliga uppsägning.

                            

Ånyo ett möte med diskussion och ytterligare några timmar innan chefen slutligen skrev på min uppsägning. Överlämnade den precis när jag skulle gå hem:
- Jag var ju tvungen att skriva på. Har inte tagit någon kopia. Riv den om du vill, så glömmer vi att den existerat.

Sååå rart att höra dem orden. Men även alla löften, förslag på förändringar och övertygandena under hela dagen. Finns det inget som kan få dig att ändra?

Lyckades därmed dra på mig ännu en natts vånda. Min snälla systeryster har 
verkligen fått agera bollplank. TACK! TACK! TACK!
Men även en del utsatta vänner och föräldrar. TACK för att ni finns, att ni idats lyssna på mig, stötta, trösta och ge mig feedback.

Blir så less jag på mig själv! Att det alltid ska bli så veligt innan jag vågar ta steget. Suck!

Hur f-n blir man av med förkylning och hosta?
TRE veckor nu. SK*TLESS... är bara förnamnet. Måste, måste få komma igång att röra på mig. Men inte innan jag tillfrisknat. Vill inte dra på mig värre sjukdomar. Blir snart galen. =(

Nu händer det saker... :S

 

Ingen snö än. Däremot bjuds det på både frost och is sen en tid tillbaka.

Sorterar inlägget under kategorin jobb. För sport eller mat känns inte helt rätt.

På bättringsvägen igen efter en veckas kraftig förkylning. Ropar inte hej riktigt än även om jag känner att kraften börjar återvända. Puh...

Minns ni att jag satt och sydde för någon vecka sedan? Efter viss vånda blev jag ju klar till slut.

Kände ju mig piggare. Anslöt därför till min och väninnans onsdagspromenad
på en timme i raskt tempo. Det skulle jag inte ha gjort. Trots öronlappar, mössa, vantar, fleecejacka, ytterjacka, tights och överdragsbyxor blev jag kall uti rusk-vädret. Har nu åkt på ett rejält bakslag. Shit!

Nys, nys, nys, host, snörvel...

Måndagskvällen blev inte lång. Efter övertid på jobbet, däckade jag direkt efter middagen kl 19. Orsak en liten förkylning som slagit till. Nej, inte NÖFF, NÖFF. :)

Betydligt piggare efter arbetsdagen på tisdagen. Kände för utomhuspyssel. 
Började klippa ned humlen i allén. Tar ett tag som den slingrat sig kring stolpar och hjälpstöd.

Efter bara en (utav fem) gjorde jag en tvärvändning. Plockade fram utrustningen för däckbyte och böt till vinterdäck på min egen bil. Ville överraska sambon. Lite glad blev han nog när han kom hem och istället kunde fara iväg och träna. Vilken överraskning. Haha.. så romantisk man är ibland ... eller inte. ;)

Kjol och stövlar till jobbet. Efter arbetsdagen hamnade lite oplanerat på Invit. Vägrade köa till bord på Wallan. Efter godaste drinkarna lämnade vi både jobb och trötthetssymptomen bakom oss.

Satte oss till bords och kallade in matmenyn. Pasta med oxfilespett för mig. En flaska rödvin till. Avrundade med att dela en efterrätt. Mätta, nöjda och belåtna började vi röra på oss. Lämnade naturligtvis båda bilarna i stan. Missade bussen med 15 sekunder. Promenerade istället de 5 km hem. Riktigt skönt.  
Väl hemma på med myskläder och in under filten i soffan. Zzznark.

 














Vaknade till en underbar höstdag på lördagen. Bestämde oss ånyo för att traska in till stan. Vindstilla. Ett par plusgrader. Solen sken från den blåaste himlen. Härliga höstfärger runtomkring.

Lite shopping, lunch och sedan håkki, håkki, håkki... . Börjar allt bli lite bortskämd nu. Tre raka hemmamatcher. Dock slutade hockeyn med första hemmaförlusten vid mötet med dalmasarna. 2-3 kändes klart orättvist.

Nu ska firandet avrundas. Ska så här på söndagsförmiddagen unna mig en lång och härligt heldusch!!! =) 
Har nämligen inte hänt sedan laseroperationerna för snart två veckor sedan. Börjar allt bli less på de ännu djupa kratrarna efter födelsemärkena på rygg, 
mage och kind. Less på att stå frammåtböjd och tvätta håret. Saknar duschens heta värme över hela kroppen. Omplåstring möjligt tack vare M.