Pust!

Snacka om att det hängde på hjärsgården i år. Det var verkligen med nöd och näppe som stans hockeylag lyckades hålla sig kvar i landets högsta serie. Med kniven på strupen var de tvungna och lyckades också vinna (hur det nu gick till) de sista två grundseriematcherna! (Drar en lättnadens suck!)

Att det var illa det förstod jag redan innan säsongen. Ni som följt mig minns kanske att jag i höstas velade mellan att hålla på stans hockeylag eller det ångermanländska laget. Att jag och J lämnade träningsmatchen mot just detta motstånd redan innan säsongen startat. Gillar nämligen inte att se yra hönor (eller tuppar) irra omkring på isen. Beslutade trots det att hålla åtminstone ena tummen för LHF.

Vet inte om vi blivit bortskämda som hållit oss kvar i serien utan att trilla ur sedan vår ankomst -84. Tog t o m SM-guld i slutet av åttiotalet. Det var tider det!
Minns dock inte när vi senast slagits om att komma upp (!) i "ingemansland"
(varken slutspel eller kvalspel). Allt för att hålla oss ifrån kvalspelet till/från den lägre divisionen. Brukar trots allt vara med i slutspelet, även om det ibland bara handlat om några enstaka matcher.

Grattis grabbar... eller vad ska man säga?

LHF matchuppvärmning

Kommentarer
Postat av: Syrran

Ja det var nervigt på slutet, vi hörde på radio. Nå hade det varit trist om de trillat ur elitserien.

2008-03-08 @ 21:55:40
Postat av: mårten

1996 var det

2008-03-09 @ 18:07:50
Postat av: Carina svarar:

De gjorde vad de var tvungna att göra. Att sedan invänta reslutatet från Linköping-Mora matchen var riktigt nervigt. Tack och lov att det gick vägen!!

Tack Mårten! Var det så sent... precis innan min flytt till stan -98. Tänk det mindes jag inte.

2008-03-10 @ 07:58:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0