Stum i benen

Sedan början av juni stiger jag upp efter kl fem för att ta en morgonpromenad
på 3 km.  Detta för att ta vara på ljuset och värmen under sommaren.

Under semestern gjorde jag uppehåll i träningen, vilket satte sina spår. =(

Under de fyra veckor som nu gått efter semestern har jag skött mig exemplariskt. Varje vardag har jag dragit på mig träningskläderna, greppat mp3-spelaren och gett mig av. Inte ens regnet har stoppat mig.
Döm av min förvåning när grannen en tidig morgon gladeligen stod i sitt köksfönster och vinkade så storartat åt mig.
Nu är värmen om mornarna ett minne blott med knappa 2-4 grader. Men jag planerar att gå ett tag till. 

Under sommarhalvåret cyklar jag även till och från jobbet om vädret tillåter.
Med 5 km enkelväg blir det en del. Har en cykeldator som bl a visar säsongens den totala sträckan. Alldeles snart spräcks 70 mils vallen. Återstår att se om jag hinner med 80 mil innan det blir för kallt och halt att cykla.

Sen i måndags har jag dessutom lagt in en kvällspromenad på 5 km!
Tillsammans med J går vi så raskt vi kan. Detta har börjat sätta sina spår i mina ben. Om kvällarna kryper det i dem vid sängdags och vid cyklingen till jobbet känns de som stumma trädstockar.

Jag gillar verkligen att vistas utomhus och att röra på mig. Ser dock framemot helgens vila. Men jag börjar nog längta lite smått till inomhusträningen.


Kommentarer
Postat av: Syrran

81 mil gjorde jag m min cykel när den var ny...det var för några år sedan, sen har det bara rasat med allt som heter träning. Bra jobbat Syrran.

2007-09-05 @ 10:47:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0